Even though you're gone, we still a team

Hola! Idag åker Älsklingen till Ukraina för att titta på fotboll. Verkar som ingen av oss riktigt ville att den här dagen skulle komma då båda hade glömt ställa väckarklocka... Vaknade av ett ryck 07.15 (brukar åka hemifrån 07.00) och visste direkt att vi försovit oss. Märkligt det där, med den "inre klockan". 30 min senare lämnade jag iallafall Love på jobbet med packning och allt. En snabb puss och "ha en bra dag" blev vårt avsked för dessa 10 och antagligen väldigt långa, ensamma dagar. Det blir väl mer tid på gymmet när han är borta, alltid något :)

Ikväll springer jag blodomloppet på djurgården med jobbet och vi avslutar med middag på Hunduddens träningscenter så någon styrketräning blir det inte för min del idag. Kompenserar det med både PT och cirkelträning imorgon :)

M undrade om man kanske skulle kunna skymta en ruta eller två på magen när han kommer hem igen.. Jag sa till honom att det är orealistiskt. Att om jag inte fått det av månaders intensiv träning tidigare så lär jag inte få det nu, på bara 10 dagar dessutom. MEN. Är det någon eller något jag kan kämpa extra hårt för så är det honom.

Och jag ska kämpa.